Neurovetenskap är en term som använts sedan 70-talet som syftar på vetenskap som studerar människans nervsystem. I det här inlägget ska vi titta på några av neurovetenskapens intressanta slutsatser om hur vi fungerar (och några gåtor).
Om du vill forska i Neurovetenskap eller om någonting annat behöver du studera flitigt. Som du förmodligen vet kommer du stöta på ett flertal utmaningar när du studerar, sådana som i värsta fall gör att du periodvis fastnar. I de lägena kan det vara guld värt att få hjälp av någon som tagit sig vidare från samma situation. Hos Studybuddy kan du hitta läxhjälp i stockholm.
Några neurovetenskapliga faktum och gåtor
Vi har ingen aning om hur medvetandet fungerar
Hur vårt medvetande fungerar och vad det egentligen är för något är en av vetenskapens mest utmanande frågor. Inom vetenskapen kallas frågan om medvetandets beskaffenhet för “the hard problem”. En fråga som varit utgångspunkt för paneldebatter och oändliga diskussioner. Många misstänker att det är en fråga vi aldrig kommer få ett tillfredsställande svar på.
Våra beteenden är till större delen automatiska
Vi tror att vi själva är herrar över våra liv, men till större delen agerar vi på automatiska impulser. Det är ett av skälen till att vi till exempel kan köra bil och samtidigt ha tankarna på annat håll.
Hjärnans neuroner är långsamma
En modern dator har kapaciteten att skicka mer än 1 miljard impulser per sekund. Neuronerna i människans hjärna skickas i frekvenser på mellan 15-30 gånger per sekund. Hur kan neuronerna vara så långsamma samtidigt som våra hjärnor har betydligt högre kapacitet än en dator?
Musik kan hjälpa dementa att minnas
Musik kan få dementa människor att minnas saker de glömt sedan länge. Skälet till det antas vara att när vi lyssnar på musik så aktiveras delar av hjärnan som evolutionärt sett är äldre än dem vi använder för att förstå språk. Att de delarna av hjärnan är äldre innebär att de är mer motståndskraftiga avseende sjukdomstillstånd som Alzheimer och demens.
Vår verklighet genereras i våra hjärnor
Ljuden vi hör består av ljudvågor, färgerna och objekten vi ser av fotoner. Meningen av allt vi har omkring oss finns dock inte i ljudvågorna och fotonerna i sig. Det är våra hjärnor som sätter samman alltihop till den verklighet vi förnimmer.
Våra kroppsförnimmelser är flexibla och dynamiska
Vi kan lura våra hjärnor till att tro att en arm av plast eller hand som genererats av en dator i virtual reality är delar av våra kroppar. I den andra delen av spektrat kan vi drabbas av syndrom där vi tror att våra kroppsdelar inte är våra egna.
Ovanstående är bara några intressanta neurologiska frågeställningar och faktum. Hur våra hjärnor fungerar är på många sätt så mystiskt att det finns hur mycket mer som helst att hämta vid en djupdykning i neurologins värld.
