Alla djur, inklusive människan, utvecklade strategier för att undvika sjukdomar och död. Det viktigaste uttrycket för dessa strategier var en god hygien. Det handlade om allt från att se till att vatten och föda var rimligt rent och färskt, till att hålla sin boplats fri från sjukdomsalstrande smuts och träck och att flockmedlemmarna putsade varandra för att få bort skadliga parasiter.

Epidemierna ökar

Sedan blev människan bofasta jordbrukare och vi bjöd, så att säga, in de sjukdomsalstrande mikroorganismerna i vår vardag. Det hygieniska problemet växte med storleken på våra städer. Läkare och vetenskapsmän började förfäkta teorin att sjukdomar berodde på dålig luft – miasma. En fatal felslutsats av de stora böldpestutbrotten under 1300-talet var att man blev sjuk av vatten. Sjukdomen ansågs komma in i kroppsporerna genom bad, vilket alltså borde undvikas och människors hygien blev sämre.

Trångboddhet, råttor och avskräde på gator och gårdar och ett bristfälligt system för att separera avträde och dricksvatten gjorde att allt fler epidemier drog fram genom mänskligheten. Samtidigt förstod inte vetenskapen mekanismerna bakom sjukdom och smittspridning.

The Germ Theory

Utvecklingen av mikroskopet visade forskarna att det fanns fullt av mikroorganismer överallt. Flera läkare och vetenskapsmän började tala om att dessa organismer på något sätt låg bakom sjukdomar, men de fick inget gehör under 1600-1700-talen.

Under 1800-talet kom några genombrott i förståelsen av mikroorganismernas inverkan på hälsan. Den ungerske förlossningsläkaren Ignaz Semmelweis upptäckte att dödligheten i barnsängsfeber var mycket stor bland mammor som förlösts av läkare medan den var väldigt låg hos de som förlösts av barnmorskor. Läkarna gick oftast från en patient eller en obduktion direkt till förlossningen. Genom att införa desinfektion av händerna mellan patienterna sjönk dödligheten i barnsängsfeber drastiskt på några få månader.

Arbeten av Louis Pasteur och Robert Koch klargjorde ytterligare sambandet mellan många sjukdomar och mikroorganismer. Inom sjukvården infördes bland annat strikt handhygien, sterilisering av instrument och isolering av smittsamma patienter, vilket effektivt minskade epidemierna.