Det var länge känt att människor som haft smittkoppor och överlevt inte kunde få sjukdomen igen – de hade blivit immuna. Därför fick sådana personer ta hand om nya sjukdomsfall. I Kina hade man sedan 1000-talet inympat barn med sekret från smittkoppor för att de skulle få ett lindrigt utbrott och sedan bli immuna. Dödligheten för denna metod var 2-3 %, vilket var att föredra framför en smittkoppsepidemis dödlighet på 25-40 %.
Edward Jenner och kokopporna
Det bröt ofta ut epidemier med smittkoppor förr i tiden. Alla drabbades, rik som fattig och gammal som ung och många dog. De personer som haft smittkoppor och överlevt var märkta av koppärr över hela kroppen, inte minst i ansiktet, så var fallet med exempelvis Karl XII.
Under 1700-talet gick det historier om hur landsbygdsbefolkningen som råkat få kokoppor inte fick smittkoppor, och i Frankrike talades det om de vackra mjölkerskorna. Dessa pigor inom lantbruket, som bland annat hjälpte till med mjölkningen av korna, kunde näppeligen undvika att någon gång få kokoppor. Mjölkerskorna som haft kokoppor drabbades inte av smittkoppor och kunde således åldras utan ett ärr i ansiktet, varför deras skönhet var vida omtalad. Människor som smittats med kokoppor fick oftast lindriga utbrott på händer och armar. Vid samma tid spred sig i Europa kunskaperna om hur man i Kina inympade smittkoppssekret på friska personer för att göra dem immuna.
Edward Jenner var en engelsk läkare och naturvetenskaplig forskare. Han hade bland annat
studerat gökens levnadshistoria och beskrivit fågelns beteende och för dessa arbeten blivit invald i Royal Society 1788. Som landsbygdsläkare kände han sig ofta maktlös inför smittkopporna och fick samtidigt höra alla historier om mjölkerskor och andra som haft kokoppor. Jenner kände även till förfaringssättet från Kina.
Som den vetenskapsman han var beslöt han sig för att utföra ett tämligen oetiskt experiment. Jenner inympade sekret från kokoppor på den åttaårige pojken James Phipps, som var son till Jenners trädgårdsmästare. Pojken inympades i båda armarna med sekret från en kokoppa hos mjölkerskan Sarah Nelmes. Pojken fick feber och ett försämrat allmäntillstånd och utvecklade kokoppor på armarna. Phipps tillfrisknade dock efter en tid. Efter sex veckor utförde Jenner nästa inympning på pojken, denna gång med smittkoppssekret. Det är denna inympning som är oetisk och högst tvivelaktig, pojken användes helt enkelt som försöksdjur. Phipps utvecklade inte smittkoppor, men för att bli säker inympade Jenner pojken ytterligare en gång med smittkoppssekret. Pojken fick aldrig smittkoppor och världens första vaccinering hade utförts.
Kokoppsviruset använder inte människan som värddjur utan ger oss ett lindrigt utbrott. Viruset är dock snarlikt smittkoppsviruset varför en kokoppssmittad person utvecklar antikroppar mot smittkoppor.
