Den som har levt ett år har sannolikt märkt att priser och löner tenderar till att stadigt öka. Det som var en bra lön för tio år sedan är det inte längre idag. Det brukar i den ekonomiska vetenskapen benämnas som “inflation”, det vill säga att pengarnas värde urholkas gradvis. Inflationen gör att det till exempel är svårt att direkt jämföra en varas pris nu med förr. Istället behöver man titta på det som brukar kallas för reallöneutveckling eller realprisutveckling. Det vill säga en summa som har justerats för inflationen under en viss tid. Det finns flera olika teorier om hur inflation utvecklas och hur politiken kan göra för att försöka styra den. I den här texten går vi igenom de vanligaste. Märk väl att alla tre kan vara samtidigt giltiga och du behöver inte som ibland i samhällsvetenskaperna välja en av dem.
Efterfrågeinflation
Du som är intresserad av ekonomi har säkert hört begreppet utbud och efterfrågan. Det här är en sak som styr inflationen. Om det finns en större mängd personer villiga att köpa något än vad det finns varor på marknaden kommer priset och därigenom inflationen öka. Ett exempel på det är bostadsrätter i Stockholm, särskilt i de mer populära centrala delarna. Många vill flytta till staden men den mark som finns är i stort sett färdigbyggd. Till det kommer att det är låg rörlighet på marknaden och att politiska beslut ytterligare minskar möjligheterna att bygga. Den som är intresserad av ekonomi bör därför följa utvecklingen gällande pris på bostadsrätter Stockholm då det är något som kommer ha bäring på mycket annat inom fältet.
Kostnadsinflation
Begreppet kostnadsinflation är framförallt relaterat till vad det kostar att producera en vara. Om löner och priset för att köpa in råvaror ökar kommer också utpriset mot konsument öka proportionerligt om inte det producerande företaget kan realisera effektiviseringsvinster. När priset på många varor stiger på det sättet kommer de som arbetar vilja ha kompensation med ytterligare löneökningar. Det blir då en cirkel när en kostnad i en ände driver på både pris och löneökningar, vilket i värsta fall leder till en skenande inflation.
Penningmängdsökning
Det klassiska sättet att skapa eller orsaka inflation är med hjälp av sedelpressen. Tidigare kunde regeringen själv bestämma hur mycket pengar som skulle tryckas, och om den mängden ökade blev det naturligt inflation. Idag styrs det snarare med hjälp av statskrediter och riksbankens styrränta. Om staten lånar mycket pengar och håller räntan låg blir pengar “billiga” och finns tillgängliga i stor mängd, vilket är inflationsdrivande. Att priserna på bostadsrätter i Stockholm ökat så mycket de senaste decennierna är något som är direkt relaterat till detta fenomen. Det har varit historiskt sett extremt billigt att låna pengar, vilket har lett till en kraftig kostnadsökning.
