Den tyske fysikern, matematikern och filosofen Albert Einstein föddes i Ulm 14 mars 1879. Namnet Einstein har nästan blivit synonymt med ordet geni, och han var onekligen en mycket intelligent vetenskapsman. Under 1905, året som har kallats Einsteins Annus mirabilis – mirakelår, doktorerade han i fysik och fick fyra vetenskapliga texter publicerade, vilka kom att utgöra startpunkten för den moderna fysiken.
Utbildning
Det brukar raljeras över Einsteins dåliga skolbetyg, men det är nog bara ett halmstrå för den skoltrötte, Einstein hade tvärtom mycket bra betyg, särskilt inom de vetenskapliga ämnena. Skrönan om betygen har kanske sin upprinnelse i att han ogillade den auktoritära katederundervisningen som var i bruk på hans första skola, vilket han ofta påpekade under intervjuer senare i livet. Einstein förespråkade en friare utbildning som bygger på elevens lust för att lära.
Efter att faderns elektronikföretag gått i konkurs flyttade familjen till Italien och samtidigt ansökte den 16-årige Einstein till Tekniska Högskolan i Zürich. 1897 påbörjade Einstein lärarstudier inom matematik och fysik vid skolan. Han erhöll lärarexamen år 1900. I studentgruppen på lärarseminariet träffade han sin första fru, matematikern Mileva Marić, som han gifte sig med 1903. Efter avklarade lärarstudier började Einstein doktorera i fysik och han disputerade 1905 medan han arbetade på Patentverket i Bern.
1905
Einsteins vetenskapliga artiklar från 1905 gjorde honom genast beryktad inom vetenskapssamhället i Europa. Dessa artiklar handlade om:
- Fotoelektriska effekten. Artikeln förstärker Max Plancks kvantteori och bygger vidare på den. Ljuset skickas ut i odelbara paket – energikvanta. Einstein fick Nobelpriset 1921 för fotoelektriska effekten och förståelsen av den ligger till grund för kvantmekaniken. Idag tänker forskarna på ljus som både partiklar och vågrörelse.
- Brownsk rörelse. I en text förklarade Einstein de slumpmässiga rörelserna hos små partiklar i en vätska eller gas och bevisade därigenom indirekt atomteorin.
- Den speciella relativitetsteorin. Teorin förklarar rummets och tidens egenskaper i de situationer då man kan bortse från gravitationens inverkan. I en utvidgad teori från 1916, den allmänna relativitetsteorin, tar han även med gravitationen.
- E = mc². I denna artikel härleder han sin egen energimassekvation som han använt i sin text om relativitetsteorin. Detta kallas för världens mest kända ekvation, där E står för energi, m för massa och c² för ljushastigheten i kvadrat i vakuum. Ekvationen säger att energi och massa kan vara samma sak.
Världsberömmelse
Einstein hade 1911, under arbetet med sin allmänna relativitetsteori, postulerat att ljus från en avlägsen stjärna borde böjas av en mellanliggande stjärnas gravitation. Detta kunde bevisas under en solförmörkelse 1919 och Einstein blev genast världsberömd som en enastående vetenskapsman med profetiska egenskaper.
Time Magazine utsåg 1999 Albert Einstein till Århundradets person.
